Dags att damma av mellanstadiematten. En graf eller ett diagram är en av de vanligaste beståndsdelarna inom infografiken. Eftersom människor bearbetar bilder ofantligt mycket snabbare än text är infografik det perfekta verktyget när du vill sätta siffror i ett sammanhang. I detta blogginlägg går vi igenom vilka diagram som lämpar sig för vad ur ett infografiskt perspektiv, alltså vilka diagramtyper som vi använder oftast och till vad.

Var vaksam på valet av diagram

Redan i mellanstadiematematiken får vi lära oss vilka diagram som passar till vad, men alltför ofta ser vi exempel på hur det blir fel ändå. Att välja fel diagram innebär att mottagaren kanske missar poängen eller värre – att siffrorna inte blir begripliga.  I värsta fall blir datan helt förvanskad. 

Här är de vanligaste diagramtyperna som vi använder och exempel på när de bör användas.

Stapeldiagram:

Stapeldiagram är ett av de vanligaste diagrammen, som används för att grafiskt illustrera värden. Staplarnas höjd i diagrammen visualiserar hur olika värden förhåller sig till varandra.

Använd stapeldiagram för att illustrera värden som inte är rena tal, som till exempel när du vill visa fördelningen mellan olika svarsalternativ i en enkät. Stapeldiagram kan också användas för att jämföra värden i en datakategori (alltså grupp), till exempel för att visa på försäljningen av en viss vara över tid. Men om du har många mätpunkter (till exempel datum) som du vill illustrera rekommenderas i stället ett linjediagram.

Här är ett exempel på ett stapeldiagram som använts för att redovisa enkätsvar. 

Och här för att jämföra värden i samma datakategori, alltså att visa på försäljningen över tid. 

Cirkeldiagram:

Cirkeldiagram kallas ofta för pajdiagram. De olika ”pajbitarna” representerar delar av en helhet och hela cirkeln är alltid 100 procent.

När används cirkeldiagram? Använd cirkeldiagram där du har en helhet och vill visa delarna, till exempel om du vill visa bolagsandelar i en bransch eller könsfördelningen i en skolklass. 

Linjediagram (kurvdiagram)

Linjediagram kallas ofta för kurvdiagram. De används när det finns många mätpunkter och du vill visa utvecklingen över tid. Du kan också använda flera dataserier för att jämföra dem sinsemellan. 

När används linjediagram? När du vill visa på förändringar över tid, såsom trender eller historisk utveckling. Allt från befolkningsutveckling till försäljningssiffror eller hur många gånger frasen “funny cats” har googlats sedan 2007.

I exemplet ser ett linjediagram som visar hur många samtal som rings till 1177 om nästäppa och snuva. 

Skiktat stolpdiagram:

Precis som cirkeldiagram visar skiktade stolpdiagram andelen och totalen.  Jämfört med cirkeldiagram kan ett skiktat stolpdiagram vara mer överskådligt när du vill jämföra flera datakällor.

När används stolpdiagram? Använd skiktade stolpdiagram när jämförelsen mellan olika datakällor är viktigare än totalen. Till exempel om du vill illustrera hur stor pensionen blir totalt och nedbrutet på de olika inbetalningstyperna.  

Här är ett exempel på ett skiktat stolpdiagram som visar mängden hushållsavfall per person och nedbrutet på vilken typ av avfall.

Ytdiagram:

Ytdiagrammen påminner om linjediagrammen, men informationen överlappar (standardytdiagram) eller staplas på varandra så att totalen visas högst upp. Ytdiagrammen visar också förändringen över tid. 

Staplat ytdiagram:

Ett staplat ytdiagram visar flera dataserier över tid och deras andelar i förhållande till totalen, som representeras av ytlinjen högst upp.  Det finns också ytdiagram som inte visar andelarna av totalen, utan bara förändringarna över tid, men de är inte särskilt vanliga i infografik. 

När används staplade ytdiagram? Använd staplade ytdiagram när du vill se både utvecklingen över tid och bryta ner datan och jämföra den med annan data, till exempel om du vill illustrera hur företagets försäljning har utvecklats de senaste fem åren och nedbrutet på olika marknader.

Här är ett exempel på ett skiktat ytdiagram som visar antalet körkortsinnehavare fördelat på ålderskategori och hur antalet har förändrats över tid. 

Runda ytdiagram

Det är en typ av diagram som visar värden som lika stora cirklar, där cirkelns yta motsvarar värdet. Använd denna typ av diagram försiktigt eftersom det kan bli ganska svårtytt.

När används runda ytdiagram? Runda ytdiagram används i stort sett bara i kartor där datan är knuten till en plats, till exempel när du vill visa hur många foodtrucks det finns i Stockholm och var de står. 

Här är ett exempel på ett runt ytdiagram som visar på hur många valpkullar som fötts på olika ställen i Sverige. 

Verkar det rörigt? Här en fuskblad över alla diagramtyper och vad de används till. Lycka till!