När de nya undersökningarna av Estonia genomfördes var TT Nyhetsbyråns Magnus Lejhall ensam pressfotograf på plats från Sverige. Bärgningen av den viktiga bogrampen har fått stor uppmärksamhet, och bilderna har publicerats i medier världen över. 

TT Nyhetsbyråns sommarvikarierande fotograf Magnus Lejhall har under en vecka befunnit sig på ett undersökningsfartyg vid Estonias förlisningsplats, ute på Östersjön. Uppdraget har precis avslutats. TT:s unika bilder från undersökningarna har fått stor spridning. 

Även Magnus Lejhall själv och hans arbete på plats har uppmärksammats i flera medier.

– Estonia är en av vår tids stora katastrofer och det är en gravplats. Det är med stor försiktighet man får ta sig an en sådan uppgift som det innebär att dokumentera denna typen av arbete i och omkring Estonia, berättar Magnus Lejhall i en intervju med Sydöstran.   

– Som fotograf och filmare måste man vara där när det händer, som till exempel när bogrampen bärgades, säger han i en intervju med SVT Nyheter Blekinge. 

I fem dagar jobbade Statens haverikommission och motsvarande myndigheter från Estland och Finland dygnet runt med att undersöka Estonias vrak. Fjärrstyrda undervattensrobotar har bland annat fotat insidan av bildäck och prover har tagits vid vraket. Bogrampen är en viktig pusselbit för att förstå förloppet när Estonia sjönk, och bärgades under expeditionens slutskede.

Ombord fanns, förutom representanter för haverikommissionen, bland annat två överlevande och två pressfotografer – en från Estland och TT:s Magnus Lejhall från Sverige.

– Uppdraget har varit utmanande på flera sätt, berättar Magnus för TT.

– För det första är det viktigt att undvika sjösjuka, vilket kan påverka arbetsprestationen negativt. Även om jag själv inte har varit sjösjuk, har jag tagit receptfria läkemedel som försiktighetsåtgärd. Dessutom har arbetsförhållandena varit krävande då vi har arbetat oavbrutet, dygnet runt, vilket lett till en begränsad mängd sömn. 

– Att befinna sig på ett fartyg under sådana omständigheter kan liknas vid att vara inbäddad, vilket kan påverka oberoende, objektivitet och opartiskhet i arbetet. Till en början var fartyget och rederiet skeptiska till att ha en fotograf och journalist ombord, vilket skapade utmaningar för att visa alla aspekter av uppdraget. Dessutom har begränsningen av tillgång till skärmar för fotografering hindrat kreativiteten, men jag har löst detta genom att använda fjärrkontroller och drönare, säger Magnus som under expeditionen samarbetat med flera redaktioner på TT Nyhetsbyrån, bland annat inrikesredaktionen, och också genomfört intervjuer på plats.

Hur många kameror använde du vid det avslutande bogrampslyftet?
– Vid bogrampsjobbet använde jag flera kameror för att fånga händelseförloppet på ett så komplett sätt som möjligt. Jag hade två fjärrkontrollerade kameror monterade på kranen, en för filminspelning och en för stillbilder. Dessutom använde jag en drönare som övervakade händelseförloppet från utsidan av båten. Sedan bar jag själv två kameror på mig – så totalt 5 kameror!

Hur har arbetsförhållandena varit på båten?
– Arbetsförhållandena har krävt att vi arbetar dygnet runt. Jag har i genomsnitt bara fått tre-fyra timmars sömn per dygn. Arbetet med fjärrstyrd undervattensrobot (ROV) från fartyget har pågått oavbrutet, och det har funnits personal från Statens haverikommission som arbetat i skift dygnet runt.

Skulle du ha gjort uppdraget igen?
– Absolut! Trots utmaningarna och krävande arbetsförhållanden skulle jag inte tveka att göra uppdraget igen. Det har varit en otrolig och viktig erfarenhet som har bidragit till att undersöka Estoniakatastrofen och få fram värdefullt material.

TT Nyhetsbyrån samarbetar med nyhetsbyråer runt om i världen som exempelvis AP, Reuters och AFP. Bilderna har, förutom i Sverige, publicerats bland annat i Norge, Danmark, Tyskland och Storbritannien.

Fakta: Därför undersöks Estonia igen
Färjan Estonia förliste den 27 september 1994 på väg från Tallinn till Stockholm. 852 människor omkom, varav 501 var svenskar. 137 personer räddades. Den internationella haverikommissionens viktigaste slutsats var att fästena och låsen till Estonias bogvisir varit underdimensionerade. När bogvisiret lossnade forsade stora mängder vatten in på bildäck och fick fartyget att kantra. Överlevare, anhöriga och andra engagerade personer har dock krävt att det snabba förloppet då fartyget sjönk måste utredas ytterligare. Beslutet att göra nya undersökningar vid Estonia grundar sig på fynd som visades upp i en dokumentärfilm från 2020. Tidigare okända hål i skrovet uppdagades och teorier om hur de uppstått presenterades. Estlands olycksmyndighet bestämde sig för att inleda en ny utredning för att granska uppgifterna. Svenska och finländska myndigheter tillfrågades om att delta i utredningsarbetet. Under sommaren 2021 och 2022 har man bland annat fotograferat utsidan av fartyget och tagit prover av bottnen.